Att hitta rätt konsult för den uppgift som man behöver hjälp med är inte alltid det lättaste. Det finns idag många olika certifieringar av konsulter, som ska göra det lättare att hitta en konsult som har kompetens för uppgiften. Men har det blivit lättare, eller gör certifieringarna det svårare att navigera i konsultdjungeln?
Inom konsultvärlden talas det mycket om certifiering, auktorisering, licensiering och legitimering av olika slag. Flera branschföreningar för konsulter av olika slag har skapat system för kvalitetskontroll av de egna medlemmarna. De här certifieringarna skiljer dig dock mycket åt i omfattning, från förhållningsregler och uppförandekoder till system som omfattas av olika lagar, och där externa institut testar och kontrollerar de som ska certifieras.
Inom många branscher finns ingen certifiering. Det gäller bl.a. Precis, som är paraplyorganisation för konsultföretag som arbetar med public relations. Att det inte finns någon standard för auktorisering kan bero på att man från centralorganisationens håll inte har upplevt att det finns en efterfrågan hos kunderna.
I praktiken
Hur fungerar då en certifiering i praktiken? Som ett exempel kan vi ta redovisningskonsulterna. Sveriges redovisningskonsulters förbund, SRF, är det förbund som auktoriserar redovisningskonsulter enligt standarden Svensk standard för redovisningstjänster. För att kunna kalla sig auktoriserad ska en redovisningskonsult genomgå SRF:s kontroll vart sjätte år.
Kontrollen utförs av en kvalitetskontrollant från SRF:s kvalitetskansli, som måste vara oberoende i förhållande till den verksamhet som ska kontrolleras. Kontrollanten kontaktar företaget för att boka in ett besök, vid vilket man gör en allmän kontroll av företagets rutiner och verksamhet, samt av ett antal uppdrag som företaget har utfört. Resultatet av besöket kan bli att kontrollanten lämnar förslag på hur verksamheten kan förbättras.
Det är inte kontrollanten som avgör om ett företag ska anses leva upp till kraven för auktorisering. Det gör istället SRF:s kvalitetsnämnd, med utgångspunkt i den rapport kvalitetskontrollanten sammanställer. Om nämnden anser att företaget inte har tillräckligt hög kvalitet på sin verksamhet blir resultatet underkänt, och en omkontroll ska göras inom ett års tid. Om det endast är smärre saker som behöver förbättras kan det räcka med en begränsad omkontroll, som kan utföras på distans. Oavsett om det blir fråga om fullständig eller begränsad omkontroll ska den utföras av en ny kvalitetskontrollant.
Bra eller dåligt?
Inom de branscher där man inte har något system för certifiering av konsulter diskuteras frågan, och även om man inte upplever att det finns ett behov så är man medveten om att det finns fördelar med ett certifieringssystem. Det är alltså branschföreträdarnas bild.
Det har dock inte gjorts särskilt mycket forskning på vad den här typen av certifieringar får för effekt i praktiken. Den forskning som har gjorts pekar inte i någon särskild riktning: certifiering verkar varken göra konsulterna bättre, eller ge dem högre lön. Däremot finns en allmän tendens i samhället att standardisera olika saker, och där passar certifieringarna in. Sedan är det inte säkert att en konsult följer branschens standard i varje enskilt fall, även om hen är auktoriserad. Auktorisering är inte dåligt, men man bör inte stirra sig blind på detta när man letar efter konsulter till ett uppdrag.